Den 28 maj hade jag en debattartikel i BT där jag efterlyste en seriös debatt om friskolornas negativa konsekvenser för den svenska utbildningsnivån (enligt en forskarrapport från Skolverket) och deras segregerande effekter. Jag tog även upp det slöseri med skattemedel som friskolereformen inneburit. Reaktionen från den borgerliga majoriteten blev likadan som den brukar bli i Fullmäktige och Kommunstyrelsen – en kompakt och pinsam tystnad! Den ende borgerlige ledamot som överhuvudtaget visat någon reaktion är Karl-Gustav Drotz, han har så sakta börjat inse vartåt det barkar.
Till fullmäktigemötet 17 juni begärde jag att få en redovisning om hur många friskolor vi har på gymnasienivå idag och hur många nya som kommer att etablera sig i kommunen de närmaste åren, under förutsättning att Skolinspektionen bifaller de ansökningar den borgerliga majoriteten tillstyrkte 14 juni. Jag ville även få svar på hur många gymnasieplatser friskolorna planerar för inför höstterminen de närmaste åren, enligt de ansökningar som föreligger.
Här är de svar jag fick från kommunalrådet Karl-Gustav Drotz:
Hösten 2010 planerar 14 friskolor bedriva gymnasieutbildning i Borås, idag är 9 av dessa redan verksamma i kommunen.
Friskolorna planerar för 4400 platser 2010, 5300 platser 2011, 6200 platser 2012 och 6700 platser 2013. Enligt prognosen kommer vi att ha följande antal gymnasieelever under motsvarande år, 4335 elever 2010, 4169 elever 2011, 3916 elever 2012 och 3689 elever år 2013. Till detta kommer att kommunen är ansvarig för att det finns gymnasieplatser till alla elever, vilket innebär att även kommunen måste planera för att kunna ta emot minst 4335, 4169, 3916 respektive 3689 elever under åren 2010 till 2013.
Jämför man dessa planer med prognosen för antalet elever motsvarande år inser man att läget är ohållbart. Det innebär t.ex. att det kommer att planeras för minst 10389 platser till 3689 elever år 2013. Vi kan säkert även förvänta oss att det dyker upp nya aktörer och lycksökare i skolbranschen som gör siffrorna än mer häpnadsväckande. Friskolor utmålas som en lukrativ framtidsbransch för hugade spekulanter. Riskkapitalbolagen står redan i kö för att köpa in sig i branschen.
För varje ny friskola som startar ökar dessutom risken att en friskola slår igen, pga låg beläggning och dålig lönsamhet. Kommunen måste dock alltid stå som garant för att eleverna får en annan plats. Det är eleverna som riskerar få byta skola hux flux, och skattebetalarna. som sitter med svartepetter! Eleverna riskerar att i värsta fall få gå om ett år eller tvingas byta linje om det inte finns några lediga platser kvar i den kommunala gymnasieskolan på den utbildningslinje de valt, om/när en friskola klappar igen.
Friskolorna bestämmer själva hur många elever de vill ta emot, kommunen har inga möjligheter att sätta ett maxtak för intagningar till gymnasieskolan utan ska garantera alla sökande en plats.
Är då friskolorna så bra som de utmålar sig själva i alla glättiga reklambroschyrer? Det varierar säkert mellan skolorna, men vad vi vet sedan tidigare är att de inte brukar ha något överflöd av behöriga lärare. Min partikamrat Stefan Lindborg ställde i januari 2008 en fråga i fullmäktige om hur stor andel behöriga lärare det fanns i friskolorna respektive våra kommunala gymnasieskolor. Det var en bedrövlig läsning som serverades till svar. Andelen behöriga lärare var enligt de då senast tillgängliga siffrorna:
Kommunala gymnasieskolor i Borås:
Almåsgymnasiet 89
Björkängsgymnasiet 87
Bäckängsgymnasiet 80
Sven Erikssonsgymnasiet 77
Tullengymnasiet 77
Viskastrandsgymnasiet 79
Fristående gymnasieskolor i Borås:
Aspero Idrottsgymnasium 27
John Bauergymnasiet 25
Ljud & Bildskolan LBS 18
Portalens Tekniska gymn. 59
I Skolverkets statistik ingår dock inte lärare som har behörighet genom internationella examina eller annan kompletteringsutbildning. När det gäller kommunens gymnasieskolor var siffrorna inkl. dessa lärare ännu högre, t.ex hade Bäckängsgymnasiet 91 % behöriga lärare, Sven Erikssonsgymnasiet 95 % och Tullengymnasiet 93 %. Dessa siffror gällde i början av år 2008. Det är dags att än en gång syna friskolorna då det gäller andelen behöriga lärare. Kompetenta lärare är en viktig förutsättning för goda studieresultat och inget man ska få snåla in på av lönsamhetsskäl. Jag kommer att begära att ny redovisning av andelen behöriga lärare så snart fullmäktige startar igen i mitten av augusti.
Vad skriver då våra ansvarsfulla borgerliga politiker i ärendet? Jo: ”Borås Stads grundinställning är att ett stort utbud av utbildningar skapar en positiv konkurrens om eleverna och att val av skola och utbildning ska göras av eleven, inte av politikerna”. Rätten att få välja en skola med låg andel behöriga lärare och bristande insyn är central för borgarna i Borås. Det allra viktigaste för borgarna tycks dock vara riskkapitalbolagen ges möjlighet att berika sina uppdragsgivare.
Lennart Andreasson
